Home
 

I Statsvetenskaplig Tidskrift, 1994, nr 2, skrev Sven Berg bl a så här:

...

    Jag vet att Iain McLean, vars lärobok används vid svenska universitet, brukar ställa frågan, varför resultat från public choice-forskningen haft så svårt att nå ut till samhällsforskare och politiker. Man kan också undra över varför det dröjde ända fram till 1960-talet, innan det uppstod en formaliserad grundforskning kring demokratins problem, när det redan på 1700-talet faktiskt förelåg ett embryo till en sådan forskning? Moberg konstaterar att sociologer, statsvetare och nationalekonomer till stor del sysslar med samma samhällsfenomen, varvid statsvetarna huvudsakligen lånat metodik från sociologerna. Nationalekonomerna å andra sidan har kommit att utveckla en metodologi och en stor teknisk (matematisk) färdighet, som man velat tillämpa också på problem utanför marknaden, med just social choice-teorin som resultat.

    Vad som behandlas i Mobergs bok är såväl äldre klassiker (Borda, Condorcet, Rousseau) som senare klassiker (Downs, Tullock, Buchanan, Arrow, Niskanen).

    Betydelsefulla begrepp införs och klassiska resultat presenteras:

    Condorcets paradox, medianväljarteoremet, Arrows omöjlighetsteorem, röstparadoxen, entoppiga preferenser (Blacks single-peakedness), röstköp (logrolling), privilegiejakt (rentseeking), fångarnas dilemma etc. Moberg försöker göra framställningen så enkel att förkunskaper inte skall krävas i matematik och matematisk ekonomi. I huvudsak lyckas han bra med detta. ...

    Sammanfattningsvis: Moberg har förtjänstfullt gett oss en lärobok i social choice på svenska, som är lätt tillgänglig för en bred publik och ger en god introduktion till detta viktiga och snabbt expanderande ämne. Jag kan inte se annat än att Mobergs bok står sig rätt väl i jämförelse med Iain McLeans bok.