 |
Erik Moberg:
Råoljeprishöjningarnas
inverkan på Indiens ekonomi
© Erik Moberg
4 RÅOLJEPRISHÖJNINGARNAS INVERKAN PÅ INDIENS EKONOMI - EN INLEDANDE DISKUSSION
4.1
Jämförelse med OECD-länderna
4.2
Strukturering av den fortsatta analysen
4 RÅOLJEPRISHÖJNINGARNAS INVERKAN PÅ INDIENS EKONOMI - EN INLEDANDE DISKUSSION
4.1 Jämförelse med OECD-länderna
Syftet med denna skrift är att utreda konsekvenserna för Indien av råoljeprishöjningarna, det vill säga att jämföra den faktiska indiska utvecklingen med den utveckling som skulle ägt rum om råoljeprishöjningarna inte inträffat. Innan jag mera utförligt börjar diskutera den frågan kan det dock vara av intresse att som förberedelse jämföra den indiska ekonomiska utvecklingen under 1970-talet med OECD-ländernas.
En första fråga är då storleken av oljekonsumtionen och -importen i relation till den ekonomiska aktiviteten i de båda områdena. I tabell 11 redovisas i första kolumnen förhållandet mellan oljekonsumtion och BNP i Indien och OECD. Vi ser att Indien 1973 gjorde av med 0,53 Wår/$ medan motsvarande siffra för OECD var 0,78. OECD-ländernas oljekonsumtion var alltså, räknat per dollar BNP, nästan 50% högre än Indiens. Huvudskälen till detta är rimligen dels att Indien har en mycket stor jordbrukssektor med låg energiintensitet och dels att hushållskonsumtionen är mycket lägre i Indien än i OECD. Däremot är det inte utan vidare klart att Indien har så mycket lägre oljekonsumtion i industrin per där producerad enhet. Ser vi istället på importen av olja per dollar BNP, andra kolumnen i tabellen, så är OECDs import bara 35% högre än Indiens. Detta beror på att OECD importerar en något mindre del av sin totala oljekonsumtion än vad Indien gör. Men ändå är alltså Indiens import i relation till BNP avsevärt mindre än OECD-ländernas.
Jag utgår i det följande från att de
siffror som förekommer i tabell 11 är i huvudsak rättvisande,
men det finns ändå anledning att ange ett betydande osäkerhetsinslag.
För att OECD-ländernas och Indiens nationalprodukter skall kunna
jämföras måste de omvandlas till gemensam valuta och jämförelsen
är därför beroende av valda valutakurser. Jag har utnyttjat
rupiens officiella dollarkurs, men möjligen kan man hävda att
det vore väl så riktigt att använda den avsevärt lägre
svartabörskursen. Gjorde man det så skulle skillnaden mellan
OECD-ländernas och Indiens oljekonsumtion per dollar BNP inte bli
så stor som i tabellen - möjligen skulle skillnaden nästan
helt försvinna.
|
Om vi emellertid antar att Indien faktiskt är mindre
oljeberoende än OECD-länderna i den angivna bemärkelsen
så gör det det också tänkbart att Indien påverkats
mindre än OECD av oljeprishöjningarna. För att få
en första kontroll av den hypotesen kan man studera nationalproduktens
utveckling i de två regionerna under 1970-talet. I diagram 10, som
är logaritmiskt och i indexform, redovisas utvecklingen av Indiens
respektive OECD-ländernas nationalprodukter i fasta priser sedan 1970.
Det framgår att OECD-länderna hade en negativ tillväxt
under 1974 och 75 för att därefter få en positiv tillväxt
på nytt. Denna negativa tillväxt är rimligen ett resultat,
direkt och indirekt, av oljeprishöjningarna 1973/74. Hos industriländerna
kan man alltså spåra en klar effekt av oljeprishöjningarna
på aktivitetsnivån. För Indien är emellertid situationen
annorlunda. Ingenting särskilt tycks inträffa under den period
OECD-länderna har sin nedgång. Indiens BNP-utveckling uppvisar
alltså inget tydligt spår av de första råoljeprishöjningarna.
1979 uppvisar Indien däremot, till skillnad från OECD-länderna,
en nedgång i nationalprodukten. Möjligen kan detta vara en effekt
av råoljeprishöjningarna det året.
 |
Nu är ju jordbruksproduktionen, som är starkt monsunberoende, en stor del av den indiska nationalprodukten. Om man istället för BNP studerade industriproduktionen så skulle man alltså bli av med jordbrukets stora monsunberoende fluktuationer och möjligen lättare hitta en effekt av oljeprishöjningarna. I diagram 11 redovisas, fortfarande i fasta priser och indexform, utvecklingen av Indiens och OECD-ländernas industriproduktion från och med 1970. Förhållandena är i stora drag desamma som för BNP. Hos OECD-länderna ser man en stagnation 1974 och en kraftig nedgång 1975, medan motsvarigheten till denna tillbakagång i den indiska utvecklingen är svag eller obefintlig. För 1979 uppvisar den indiska industriproduktionen inte, som nationalprodukten, någon nedgång. Nedgången av nationalprodukten det året kan alltså ha berott på den då svåra torkan snarare än på oljeprishöjningarna.
Några påtagliga spår av oljeprishöjningarna
kan alltså inte spåras i utvecklingen av Indiens BNP eller
industriproduktion och Indien kontrasterar i det avseendet starkt mot OECD-länderna.
När det gäller nationalprodukten är detta kanske inte så
förvånande just eftersom Indiens oljeberoende är mindre
än OECD-ländernas. När det däremot gäller speciellt
industriproduktionen finns, som framgått ovan, inte utan vidare några
skäl att anta att Indiens beroende är mindre. Ett skäl till
att man där inte ser några spår kan emellertid vara den
indiska prisregleringen som gör att prishöjningar, till exempel
inom oljeområdet, inte slår igenom till konsumenterna direkt.
Effekterna, i den mån de finns, uppträder därför inte
på de ställen där de under fria marknadsförhållanden
skulle visa sig.
 |
För att avsluta jämförelsen med OECD är det också av värde att se hur oljekonsumtionen utvecklats i de två regionerna. I diagram 12, som också är logaritmiskt och i indexform, visas de båda regionernas oljekonsumtion sedan 1950. För Indiens del är det samma kurva som i det tidigare diagram 1. Vi ser att Indiens oljekonsumtion under perioden 1950-73 utvecklats något snabbare än OECD-ländernas, även om utvecklingen också varit mera oregelbunden. Efter oljeprishöjningarna 1973/74 kommer för OECD-länderna först en markant nedgång och därefter en uppgång som dock är långsammare än den långsiktiga trenden fram till 1973. För Indiens del kan man spåra en stagnation av samma slag efter 1973 även om den inte alls är lika markerad som för OECD-länderna. I själva verket är den så svag att den är jämförbar med tidigare oregelbundenheter sedan 1950 och därför inte självklart en konsekvens av råoljeprishöjningarna. Av speciellt intresse är att Indiens oljekonsumtion 1979 ökade på ett till synes normalt sätt. Detta styrker den tidigare framförda tanken att nedgången i Indiens BNP 1979 snarare berodde på det årets torka än på oljeprishöjningarna.
Den gjorda jämförelsen med OECD-länderna
innebär naturligtvis inte med nödvändighet att Indien inte
påverkats av oljeprishöjningarna. Det enda som förefaller
klart så här långt är att Indien inte påverkats
på samma sätt som OECD-länderna. Frågan om hur Indien
påverkats, och om påverkan i det väsentliga varit negativ
eller positiv, återstår alltså. En tänkbar förklaring
till utfallet av jämförelsen med OECD är naturligtvis att
Indien reellt påverkats på ungefär samma sätt som
dessa länder men valt att finansiera en bibehållen oljeimport
genom att ta upp stora utländska lån. I så fall skulle
ju utvecklingen av nationalprodukt, industriproduktion och oljekonsumtion
kunna fortsätta ytterligare en tid enligt gamla trender, men till
priset av stigande bytesbalansunderskott och stigande skuldbörda.
Något sådant stigande bytesbalansunderskott finns emellertid
inte, vilket kommer att framgå i det följande, och den framförda
hypotesen måste därför förkastas. Det förefaller
verkligen som om totaleffekterna på Indien av åtminstone de
första oljeprishöjningarna 1973/74 varit relativt måttliga
och frågan är då vad det kan bero på. Beror det
enbart på Indiens begränsade oljeberoende eller finns också
andra faktorer inblandade?
 |
4.2 Strukturering av den fortsatta analysen
Jag kommer i fortsättningen att koncentrera mig på de effekter råoljeprishöjningarna haft på det indiska samhället som helhet. Effekterna inom Indien, till exempel fördelningsaspekter, med mera, lämnar jag åt sidan.
Bland effekterna på det indiska samhället som helhet är naturligtvis den ökade oljenotan mycket viktig. Av stor betydelse är emellertid också den stora köpkraftökning som skett i de oljeproducerande länderna och som förefaller ha ökat efterfrågan på indiska varor och tjänster påtagligt. Av betydelse är också den kraftiga världsinflationen under 1970-talet, som åtminstone i betydande utsträckning kan vara en effekt av oljeprishöjningarna. Av betydelse är vidare de stora förändringar på världens kapitalmarknader som också ägt rum under 1970-talet och som också verkar stå i samband med oljeprishöjningarna.
För att kunna föra in de nämnda faktorerna i resonemanget på ett systematiskt sätt har jag givit det följande uppläggning. Jag diskuterar först de kortsiktiga effekterna av råoljeprishöjningarna på Indiens ekonomi, varmed jag avser sådana effekter som uppträder under de närmaste åren (omkring 5-10 år) efter en prishöjning och alltså före det att några påtagliga strukturförändringar i den indiska ekonomin till följd av prishöjningarna genomförts. De kortsiktiga effekterna manifesterar sig alltså i allt väsentligt inom ramen för den produktionsstruktur som föreligger vid tiden för prishöjningen. Råoljeprishöjningarna har emellertid inte bara kortsiktiga effekter på den indiska ekonomin. Därutöver är det också sannolikt att de i olika avseenden påverkar landets långsiktiga tillväxtbetingelser. Uppenbarligen måste också dessa aspekter diskuteras innan man kan bilda sig en uppfattning om de totala effekterna av prishöjningarna.
Vid diskussionen av de kortsiktiga effekterna har jag fokuserat intresset på den sammanlagda resursanvändningen för konsumtion och investeringar. Frågan är om denna resursanvändning, eller absorptionen som summan av konsumtion och investeringar i en ekonomi brukar betecknas, på kort sikt ökat eller minskat till följd av oljeprishöjningarna. Den frågan diskuteras i första halvan av kapitel 6. För att kunna föra den diskussionen är det emellertid nödvändigt att känna till utvecklingen av Indiens betalningsbalans under 1970-talet. Jag har därför före kapitel 6 lagt in ett stort kapitel, nr 5, som i ett sammanhang beskriver de olika delarna av denna betalningsbalans. I den andra halvan av kapitel 6 diskuteras de långsiktiga tillväxtbetingelserna.