Erik Moberg:
Värdering av insatserna inom
området vindenergi
© Erik Moberg
2.1
Beskrivning
2.2
Relation till överordnade energipolitiska mål
Statsmakternas mål för vindkraftprogrammet finns redovisade framför allt i propositioner. I proposition 1975:30, som är det första väsentliga dokumentet i sammanhanget, sägs bland annat att "En kartläggning av vindförhållanden med mera bör kompletteras med modell- och systemstudier som kan möjliggöra en god uppskattning av vindenergianläggningars prestanda och kostnader samt av deras driftmässiga uppträdande, omgivningseffekter och riskförhållanden". I propositionen anförs också att Styrelsen för teknisk utveckling (STU) avser fortsätta "satsningen med att ta fram underlag för beslut om eventuell storskalig introduktion av vindenergiteknik för elproduktion".2 Propositionen antyder alltså att forsknings- och utvecklingsprogrammet bör resultera i ett beslutsunderlag för introduktion av vindenergi i Sverige. Som tänkbar tillämpning anges speciellt elproduktion i större skala.
I budgetpropositionen nästföljande år sägs att regeringen "beräknat medel för ett treårigt forsknings- och utvecklingsprogram i huvudsak i enlighet med ett av STU utarbetat programförslag".3 Går man då till detta programförslag så ser man att STUs vindkraftutredning vill att forsknings- och utvecklingsinsatsen "dels skall skapa fullgott bedömningsunderlag för värdering av lämplig insatsnivå för vindenergi i Sverige", och "dels bidra till realiserande av så effektiva vindenergisystem som möjligt inom en planmässig utbyggnad av energiförsörjningen med vindenergi som komplement till andra energislag".4 Den första punkten innebär inte något nytt utöver vad som tidigare sagts - målet är att få fram ett beslutsunderlag. Den andra punkten däremot antyder något nytt. Det mål som där anges är att utveckla så effektiva vindenergisystem som möjligt, varvid det tycks underförstått att vindkraft faktiskt skall introduceras i Sverige.
I budgetpropositionen för 1977/78 finns ingen text
som berör målsättningen för forsknings- och utvecklingsprogrammet.
I motsvarande proposition nästföljande år finns emellertid
en del distinktare formuleringar.5 Föredraganden
citerar först delegationen för energiforskning (DFE) som sagt
att "målet bör vara att mot mitten av 1980-talet ha underlag
för att ta ställning till en eventuell utbyggnad av vindkraften
som en del av vår elförsörjning". Därefter anför
föredraganden som sin egen mening att "Målet för delprogrammet
(det vill säga forsknings- och utvecklingsprogrammet för vindenergi)
bör vara att snarast möjligt och senast vid mitten av 1980-talet
ge erforderligt underlag avseende kostnader och övriga förutsättningar
för beslut rörande utnyttjande av vindkraften för elproduktion".
Målet sägs alltså på nytt vara att få fram
ett beslutsunderlag i vilket bland annat skall ingå en redogörelse
för vindkraftens ekonomi. Att det verkligen är ett beslutsunderlag
man vill ha understryks av DFEs tal om "eventuell utbyggnad av vindkraften".
Föregående års underförstådda antagande att
vindkraft under alla förhållanden skall introduceras i Sverige
verkar alltså vara borta. Bland tänkbara tillämpningar
ligger tonvikten nu klart på elproduktionen. Vad som framför
allt är nytt i jämförelse med tidigare målformuleringar
är preciserandet av en tidpunkt vid vilken beslutsunderlaget skall
föreligga.
2.2 Relation till överordnade energipolitiska mål
I de överordnade energipolitiska målen är det framför allt två punkter jag bedömt vara av intresse. Den första gäller kravet att ett beslutsunderlag för vindkraften skall föreligga i mitten av 1980-talet. Detta krav är inte speciellt för vindkraften utan en mera allmän målsättning för energiforskningen. I budgetpropositionen för 1978/79 säger föredraganden således att "Det huvudsakliga tidsperspektivet för arbetet inom energiforskningsprogrammet är av storleksordningen 30 år, det vill säga det är inriktat på energisituationen fram till början av 2000-talet. Mot denna bakgrund anser jag att arbetet inom flertalet delprogram och programelement bör inriktas mot att senast vid mitten av 1980-talet ge underlag för beslut om att antingen avveckla de särskilda forsknings- och utvecklingsinsatserna eller driva verksamheten vidare med sikte på att införa en viss teknik".6 Även i de allmänna målen för energiforskningen införlivades tidspreciseringen först 1978.
Den andra punkten gäller det överordnade energipolitiska målet att minska beroendet av importerad olja. Detta mål har formulerats på många olika sätt i olika sammanhang. I proposition 1975:30 står till exempel att "Den andra hörnpelaren i vår energipolitik måste vara att driva en aktiv oljepolitik. Önskemålen att minska vårt beroende av importerad energi har sedan länge gått som en röd tråd genom alla energipolitiska utredningar och åtgärder. Ambitionen har genomgående varit att finna inhemska energiråvaror i stället för de importerade. Framgången har tyvärr varit begränsad".7 En inhemsk vindkraftproduktion kan komma att ersätta bland annat importolja, och därigenom är målet relevant för vindkraftutvecklingen.
Det finns i detta sammanhang också anledning att nämna det självklara överordnade målet att om ett och samma slutresultat kan uppnås på olika sätt, så bör man välja det billigaste. Detta mål är inte energipolitiskt men är ändå av betydelse för den fortsatta framställningen, bland annat i avsnitt 7.