Erik Moberg:
Värdering av insatserna inom området vindenergi
© Erik Moberg
 
 

7 STRATEGI FÖR FRAMTAGANDE AV BESLUTSUNDERLAG

Ett huvudvillkor för att man över huvud skall lägga ner resurser på att ta fram ett beslutsunderlag är att det i utgångsläget råder oklarhet om lönsamheten. Kan man redan från början säga att vindkraften är uppenbart olönsam, eller uppenbart lönsam, så finns ju redan ett beslutsunderlag. I det här aktuella fallet rådde dock oklarhet i utgångsläget, vilket framgått i föregående avsnitt. Det har alltså varit befogat att lägga ner resurser på att klargöra lönsamhetsfrågan. Frågan blir då hur man skall disponera resurserna, det vill säga på vilket sätt skall osäkerheterna reduceras.

Vid diskussionen av den frågan är det först viktigt att konstatera att det finns en tidsrestriktion. Beslutsunderlaget skall enligt målet föreligga omkring 1985. Detta mål kan naturligtvis ifrågasättas, både med hänsyn till dess nödvändighet och dess realism, men så länge det gäller måste hela arbetet med att ta fram ett beslutsunderlag underordnas detta tidskrav. Men även med denna tidsrestriktion kan arbetet utföras på olika sätt och frågan är alltså vilket av dessa som är det bästa. I det sammanhanget verkar följande principer rimliga.

l) De olika osäkerheterna skall reduceras på billigast möjliga sätt.

2) Man bör först reducera sådana osäkerheter som kan reduceras till förhållandevis små kostnader, för att sedan successivt ta upp allt mer kostnadskrävande reduceringar. Arbetet bör avbrytas när lönsamhetsfrågan är avgjord i endera riktningen.

Dessa principer är hårt och onyanserat formulerade och kan naturligtvis vara svåra att tillämpa i det praktiska arbetet. Jag menar dock att de anger rimliga riktlinjer, och beträffande vissa väsentliga avgöranden är tillämpningen inte heller så svår. Dessa avgöranden har bland annat med hårdvaruutvecklingen att göra, och det är därför lämpligt att säga något om denna utveckling och dess plats i vindkraftprogrammet.

Vi såg i föregående avsnitt att uppfattningarna om kraftverkskostnaden K_v divergerade kraftigt i utgångsläget, vilket sammanhängde med att praktiska erfarenheter av vindkraftverk nästan helt saknades. Den skattning av K_v som är intressant, och alltså är den man måste söka sig fram till, gäller tekniskt fungerande vindkraftverk i serieproduktion. Eftersom det finns många tekniska frågetecken kring vindkraftverk är det omöjligt att slutgiltigt avgöra hur en viss kraftverkstyp fungerar utan att pröva den i full skala. En nödvändig förutsättning för en meningsfull, och något så när exakt, skattning av K_v är därför att man bygger fullskaleprototyper. Prototyperfarenheterna är dock inte tillräckligt underlag för skattningen av K_v eftersom de inte säger så mycket om serieproduktionskostnaden. Beräkningar av denna kostnad måste utföras genom att man på basis av relevant erfarenhetsmaterial söker skatta vilka kostnadsreduceringar serieproduktionen kan ge upphov till för varje komponent i kraftverket, och för byggande och montering. Sådana beräkningar kan naturligtvis inte ge mera definitiva resultat förrän man byggt fullskaleprototyper och alltså vet vad det är som skall serieproduceras. Vissa beräkningar av serieproduktionskostnader kan dock utföras på ett tidigare stadium för att minska det ursprungliga osäkerhetsintervallet för K_v.

När det gäller att ta fram ett beslutsunderlag angående vindkraften så kan alltså speciellt hårdvaruarbetena komma att kräva betydande utgifter. Det är därför av intresse att närmare diskutera vad principerna ovan innebär med hänsyn till just hårdvaruutvecklingen.

Den första principen att osäkerheterna skall reduceras på billigast möjliga sätt innebär bland annat att man istället för att själv utföra hårdvaruarbete bör utnyttja relevant utländskt kunskapsmaterial om kraftverkens ekonomi och prestanda, i den mån sådant finns tillgängligt. De egna insatserna bör koncentreras på att ta fram sådan information som inte kommer fram på annat sätt. Vid tillämpningen av denna regel kan emellertid tidsrestriktionen leda till problem. Det är till exempel tänkbart att billigare information kan erhållas från utlandet, men först efter det att tidsfristen gått ut. I så fall måste man ändå bedriva ett eget hårdvaruarbete.

Den andra principen säger till att börja med att man först bör reducera osäkerheter som kan reduceras till förhållandevis små kostnader. Detta innebär grovt uttryckt att andra osäkerheter än dem som gäller hårdvaran bör reduceras i första hand. Den andra principen säger också att arbetet bör avbrytas när lönsamhetsfrågan är avgjord i endera riktningen. Detta innebär bland annat att man inte bör utföra mera hårdvaruarbete än vad som är nödvändigt för att avgöra lönsamhetsfrågan. Även när det gäller dessa regler skapar emellertid tidsrestriktionen problem. När arbetet med att ta fram beslutsunderlaget påbörjas så vet man ju inte hur mycket hårdvaruarbete som kan komma att behövas för att avgöra lönsamhetsfrågan. Man kan därför tvingas planera för en rätt omfattande verksamhet inom tidsramen, även om det senare visar sig att en del av det planerade arbetet faktiskt inte behöver utföras. Och om man planerar ett omfattande hårdvaruarbete så planerar man sannolikt också en tidig start av detta arbete. Det innebär att mängden osäkerheter som kan reduceras innan hårvaruarbetet inleds inte blir så stor.

Slutsatsen av det sagda blir att man vid arbetets början inte bör binda sig för en serie bestämda åtgärder som skall genomföras under arbetets gång (man bör inte ha ett bundet program). Istället bör arbetet vara flexibelt så att nytillkommande information successivt kan påverka den fortsatta arbetsuppläggningen (en betingad plan). Den information som då framför allt är intressant är den som gäller lönsamhetssituationen. Man bör därför hela tiden försöka ta in sådan information och fortlöpande låta den styra uppläggningen av det fortsatta arbetet.

Det sagda kan illustreras med hjälp av figur 7. Figuren visar den osäkerhet beträffande vänstra och högra ledet i lönsamhetsvillkoret som finns i utgångsläget (klamrarna är osäkerhetsintervall). Att lönsamhetsfrågan är oavgjord tar sig uttryck i att det finns ett område på skalan som täcks av båda klamrarna. När man under arbetets gång successivt reducerar osäkerheter så innebär det i figuren att klamrarnas omfång minskar. När man så småningom når därhän att överlappningsområdet försvinner så är lönsamhetsfrågan avgjord.
 
 

 
Figur 7: Osäkerheter beträffande vindkraftens lönsamhet

De dyraste arbeten som kan bli aktuella för att få fram ett beslutsunderlag är hårdvaruarbeten, till exempel byggande av fullskaleprototyper för att ringa in K_v. Den inledande preciseringen av vänstra ledet i lönsamhetsvillkoret genom preliminära beräkningar av serieproduktionskostnader är mycket billigare. Det är också avsevärt billigare att reducera osäkerheterna i högra ledet. Även om man, när arbetet börjar, förutser att ett omfattande hårdvaruarbete kan komma att behövas, och följaktligen planerar för det, så bör man därför ändå på ett tidigt stadium inleda preliminära beräkningar av serieproduktionskostnader och reduceringen av osäkerheterna i det högra ledet. Det arbetet ger då efter hand ett underlag för att bedöma hur mycket hårdvaruarbete som behövs, och eventuellt också vilka typer av hårdvaruarbeten som behövs. Med hänsyn till integreringen i kraftsystemet kan det till exempel visa sig önskvärt att utveckla kraftverk med mycket låg specifik effekt. I så fall kan det vara bra att få reda på det på ett tidigt stadium.

Ytterligare en synpunkt är viktig, även om den innebär ett tummande på målet för vindkraftprogrammet. Arbeten beträffande det högra ledet i lönsamhetsvillkoret kan också ge information om hur bråttom det är att få fram beslutsunderlaget och därmed om hur snabbt hårdvaruarbetet behöver genomföras. Bedömningar av till exempel tänkbar "lönsamhetstidpunkt" för vindkraften bör kunna spela en roll för uppläggningen av hårdvaruarbetet.

Mycket kort kan alltså sägas att arbeten avseende annat än hårdvaran bör inledas på ett tidigt stadium därför att de kan resultera i värdefull styrinformation för hårdvaruarbetet. Dessutom kan naturligtvis en del arbeten behöva påbörjas tidigt därför att de tar lång tid att genomföra. Man kan till exempel behöva långa tidsserier av vissa vindmätningar som till exempel samtidighetsmätningar.