Erik Moberg:
Värdering av insatserna inom
området vindenergi
© Erik Moberg
FÖRORD
Jag har arbetat med denna utvärdering av vindkraftprogrammet under tiden 1 november 1978 till 15 februari 1979. När jag närmat mig slutet av den avsatta tiden har jag funnit, som man alltid gör, att mycket hade kunnat göras utförligare och bättre om blott ytterligare tid funnits tillgänglig. Men den reaktionen sätter naturligtvis alltid in oberoende av hur mycket tid man disponerar och dessutom ligger det ett värde i att utredningar blir färdiga på rimlig tid. Min avsikt är alltså inte att klaga utan bara att ange vilka mina förutsättningar varit. Konkret innebär dessa förutsättningar att det funnits en klar gräns för hur utförligt delproblem i utvärderingen kunnat behandlas. Förr eller senare, och i allmänhet på ett tidigt stadium har jag tvingats upphöra med mina frågor och mitt funderande och helt enkelt ta för gott de upplysningar och uppgifter jag fått. Detta är naturligtvis en brist även om det också är angeläget för mig att framhålla att jag inte funnit några speciella skäl att vara misstrogen mot mina uppgiftslämnare. Det sagda innebär dock att många frågetecken kan återstå efter utvärderingen - till viss del för mig själv men naturligtvis i synnerhet för andra. Jag hoppas dock att jag förbättrat betingelserna för diskussionen kring dessa frågetecken genom den strukturering av problemområdet som rapporten innehåller.
Struktureringen är baserad på ett lönsamhetsvillkor som finns formulerat i avsnitt 5. Eftersom villkoret är formulerat som en matematisk olikhet kan det finnas anledning att här beskriva grundtankarna med vanliga ord (även om olikheten inte utnyttjat någon annan matematik än de fyra räknesätten). Därmed bör det också bli möjligt för de läsare som vill hoppa över delar av avsnitt 5 att göra så.
Vid beskrivningen utgår jag från ett vindkraftsystem som är anslutet till det allmänna kraftnätet. Systemet producerar elektrisk energi och det är möjligt att ange vad produktionskostnaden (uttryckt i till exempel kr/kWår) för denna energi är fram till en definierad anslutningspunkt. Kostnaden är helt enkelt lika med de fasta årliga kostnaderna (väsentligen kapitalkostnader) för vindkraftsystemet med kringutrustning fram till anslutningspunkten dividerade med den årligen producerade energimängden. De rörliga kostnaderna är så små att man kan bortse från dem. Mot denna kostnad skall ställas värdet av vindkraften i kraftsystemet. Om man tänker sig att vindkraftsystemet drivs av ett separat företag, som säljer kraft till övriga kraftsystemet, så blir värdet alltså lika med det belopp som övriga kraftsystemet är berett att betala för vindkraften vid anslutningspunkten. Detta värde bestäms av en serie olika faktorer. Vindkraften gör det framför allt möjligt att spara energikostnader - till exempel utlägg för olja - i övriga kraftsystemet. Ju dyrare den energi som kan sparas är, desto värdefullare är vindkraften. Men vindkraften ger inte bara möjligheter för övriga kraftsystemet att spara energi utan kanske också vissa möjligheter att reducera sin reserveffekt (i förhållande till vad den skulle varit utan vindkraft). I den mån detta är fallet bidrar det till vindkraftens värde. Å andra sidan kan det också bli nödvändigt att vidta speciella åtgärder inom det övriga kraftsystemet för att vindkraften alls skall kunna tas emot. Eftersom vindeffekten varierar med vindens kanske snabba växlingar kan det bli nödvändigt att bygga ut en särskild så kallad reglerkapacitet. I den mån detta är nödvändigt minskar det vindkraftens värde.
Olikheten i avsnitt 5 säger nu helt enkelt att kostnaderna för vindkraften skall understiga dess värde för att lönsamhet skall föreligga. Det vänstra ledet i olikheten anger kostnaden och det högra ledet värdet. De variabler som ingår i olikheten är definierade i tabell 1 i avsnitt 5. Att aKv/uv, det vill säga vänstra ledet, är lika med kostnaden per kWår är lätt att inse. aKv är ju den årliga kapitalkostnaden per kW installerad vindkrafteffekt och uv den energimängd i kWår som årligen produceras av varje kW installerad effekt. I högra ledet ingår bland annat variabeln k0 som anger just kostnaden för den energi man tack vare vindkraften slipper köpa. I övrigt anger högra ledet hur den effektbesparing som vindkraften eventuellt ger upphov till, och behovet av reglerkapacitet, påverkar vindkraftens värde.
Vindkraftprogrammet syftar väsentligen till att ta fram information som skall möjliggöra ett välunderbyggt beslut om huruvida vindkraft skall introduceras i Sverige. Vad det handlar om är alltså att med successivt allt större precision söka bestämma värdet av de variabler som ingår i lönsamhetsvillkoret, så att man efter hand skall få klart för sig om kostnaderna verkligen har förutsättningar att understiga värdet. Vilka undersökningar det kan bli fråga om framgår av tabell 2 i avsnitt 5. De för denna utvärdering centrala frågorna blir därför följande. Är det undersökningar av detta slag som pågår inom vindkraftprogrammet? Bedrivs undersökningarna på ett rimligt sätt?
Vid utarbetandet av rapporten har jag haft möjlighet att konsultera experter inom olika sakområden. De har bland annat läst igenom och kommenterat textutkast för vilket jag tackar dem. Det har varit av stort värde för mig att med utgångspunkt från deras synpunkter kunna korrigera och komplettera texten. Ansvaret för slutprodukten är dock helt mitt eget. Följande personer har medverkat på det beskrivna sättet. Professor Stig Borglin, Lunds universitet, civilingenjör Björn Dahlroth, Kraftverksföreningens utvecklingsavdelning VAST, professor Ingemar Holmström, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, direktör Bengt Kredell, ASEA, driftdirektör Sven Lalander, Statens vattenfallsverk, ingenjör Lennart Modén, Krångedegruppens samkörning aktiebolag, docent Bengt-Christer Ysander, Stockholms universitet och professor Bengt Åkesson, Chalmers tekniska högskola. Dessutom har jag under arbetets gång haft stor hjälp av civilingenjörerna Leif Brandels, Staffan Engström och Sven Hugosson inom vindkraftprogrammet.
1979-02-15
Erik Moberg