Erik Moberg:
Värdering av insatserna inom området vindenergi
© Erik Moberg
 
 

NOTFÖRTECKNING

1) Riktlinjer för utvärderingen av insatserna på vindenergiområdet inom det statliga energiforskningsprogrammet, Delegationen för energiforskning, 1978-10-31

2) Proposition 1975:30, bilaga l, s 455

3) Proposition 1975/76:100, bilaga 15, s 240

4) Ny vindenergiteknik, Styrelsen för teknisk utveckling 1974, bilaga 1, s 1

5) Proposition 1977/78:110, s 152 f

6) Proposition 1977/78:110, s 119

7) Proposition 1975:30, s 13

8) Syftet med att diskutera marknaden är att renodla en del frågeställningar som berör vindkraften. Den beskrivna marknaden utgör därför i flera avseenden, som bedömts vara av mindre relevans för just diskussionen av vindkraften, en abstraktion i förhållande till verkligheten. För att minska utrymmet för missförstånd kommer jag på en del punkter att i fotnoter markera förekommande avvikelser mellan marknaden och verkligheten.

9) Antagandet att vindkraftföretagen säljer till vattenkraftföretagen istället för att sälja direkt till konsumenterna gör, tror jag, diskussionen enklare. Antagandet har dock ingen principiell betydelse. Som framgår av den följande diskussionen skulle driftresultatet bli detsamma om vindkraftverken sålde direkt till konsumenterna. Vid tilltagande vind skulle då priset på marknaden pressas, vilket i sin tur skulle leda till att de vattenkraftverk som hade de högsta vattenkraftvärdena skulle tas ur drift. Slutresultatet blir därför detsamma.

10) Beskrivningen är en förenkling genom att den förutsätter att kraftverken bara har två handlingsmöjligheter - att producera eller låta bli. I själva verket är det ju så att de inom sin kapacitetsgräns också kan välja produktionens omfattning. Istället för en regel som säger om de skall producera eller ej finns därför en utbudsfunktion som anger hur mycket som skall produceras vid olika marknadspriser. Utbudsfunktionerna bestäms emellertid efter samma principer som de beskrivna enklare beslutsreglerna.

11) Jag har använt beteckningen "vattenkraftvärde" för att undvika förväxling med begreppet "vattenvärde" som används av de svenska kraftföretagen. Detta begrepp har stora likheter med "vattenkraftvärdet" men överensstämmer inte helt.

12) Detta är en sanning med modifikation. Den långsiktiga jämvikten, som beskrivs i den följande texten, kräver ju för alla kraftverk att priset på marknaden ibland överskrider den rörliga kostnaden. Det är på detta sätt kraftföretagen får sina fasta kostnader täckta. Detta innebär bland annat att priset ibland måste ligga högre än den högsta rörliga kostnaden som förekommer i systemet.

13) Det avgörande för vilka strukturförändringar som beslutas är naturligtvis förväntningarna inför framtiden. Jag har i min diskussion av strukturbesluten dock förutsatt att marknadsförhållandena är stabila över tiden. Och då kan ju det historiska utfallet också utnyttjas som prognos.

14) Annuiteten bestäms ju av räntan och av livslängden för den utrustning det gäller. Eftersom olika typer av kapitalföremål har olika livslängd så får de därför också olika annuiteter. I denna rapport är det dock bara fråga om grova överslagskalkyler, varför jag antagit att annuiteten är densamma för olika typer av kraftverk med mera.

15) Se till exempel Vindenergi i Sverige, resultatrapport juni 1977, Nämnden för energiproduktionsforskning 1977:2, s 54.

16) Enligt Statens vattenfallsverk.

17) Se till exempel Vindenergi i Sverige, resultatrapport juni 1977, Nämnden för energiproduktionsforskning 1977:2, s 58 ff.

18) Styrmedel för framtida energihushållning (Industridepartementet - Energikommissionen, Ds I 1977:16, s 6:20.

19) Möjligen kan det synas egendomligt att vindkraftens effektbidrag alls påverkar lönsamhetskalkylen. Antag att två vindkraftverk producerar el till samma kostnad, det vill säga att aK_v/u_v har samma värde för båda kraftverken, men att det ena har ett högre effektvärde, det vill säga högre c. Om det senare kraftverket är värdefullare så bör det då också ta sig uttryck i att det ger en bättre avkastning på den elmarknad som beskrevs i avsnitt 4. Är det så, och i så fall varför? Ja, rimligen är det så eftersom kraftverket har större chanser att producera när efterfrågan är stor och priserna höga, kanske till och med så höga att de överstiger den rörliga produktionskostnaden (jämför fotnot 12) .

20) Sambandet mellan c och u_v finns beskrivet i till exempel föredraget "Wirtschaftlichkeitsbetrachtungen zum Einsatz von grossen Windenergieanlagen" som hölls i Jülich 78-10-24 av Dr Manfred Timm, Hamburger Elektrzitäts Werke, Hamburg. Föredraget kan erhållas från Sven Hugosson på NE. I det kraftsystem som Timm analyserar ingår dock ingen vattenkraft. Som tidigare nämndes - avsnitt 5.1 - kan vattenkraften medverka till vindkraftens effektbidrag. Timms resonemang är därför inte utan vidare tillämpbara på svenska förhållanden.

21) Reservationen i formuleringen beror på den osäkerhet som råder beträffande vattenkraftens inverkan på vindkraftens effektbidrag - se föregående fotnot och avsnitt 5.1.

22) Riksdagsmotion 1973:350.

23) Vindkraft, Statens vattenfallsverk, 1974.

24) Ny vindenergiteknik, Styrelsen för teknisk utveckling, 1974.

25) Energiforskning, Statens offentliga utredningar 1974:72, s 174.

26) Se till exempel Lars Norlin, Vindkraften i elförsörjningen, s 11, föredrag tryckt i Vindenergin och industrin, Sveriges industriförbund och Nämnden för energiproduktionsforskning, 1977.

27) Vindenergi i Sverige, resultatrapport juni 1977, Nämnden för energiproduktionsforskning 1977:2, s 179.

28) Enligt Leif Brandels och Staffan Engström

29) De flesta uppgifterna från Bengt Södergård, Vindkraftboken, Ingenjörsförslaget 1978.

30) Uppgift från Staffan Engtröm

31) Bertil Lindkvist, Kalkugnen Experimental Wind Power Plant, Rigid Turbine Hub Configuration, Report on Testing, Saab-Scania 1978-12-22.

32) Enligt Staffan Engström.

33) Den redovisade tolkningen av mätresultaten från Kalkugnen är enligt Sven Hugosson korrekt.

34) Enligt Staffan Engström och Sven Hugosson.

35) Sammanfattande systemanalys av vindkraftaggregat 500-4000 kW, Nämnden för energiproduktionsforskning, 1977-12-08.

36) För utförlighetens skulle redovisas här i en tabell specifika kraftverkskostnaden K_v i basprojekt 3 och därefter i nästa tabell utnyttjndefaktorn u_v i samma projekt.
 

37) Alla uppgifter i detta avsnitt lämnade av Sven Hugosson.

38) Enligt Sven Hugosson.

39) Enligt Sven Hugosson

40) Detta är i överensstämmelse med vad som sägs i fotnot 20 även om det fortfarande är nödvändigt att reservera sig för vattenkraftens inverkan på effektbidraget.